För ngn dag sedan kunde man läsa den hemska nyheten om en mamma som hoppade från Slussen i Sthlm med sin 3månaders bebis i famnen. De båda skadades allvarligt och efter ngn dag dog sorgligt nog den lille pojken.

Mångas reaktion är hård, kvinnan förjänar inte att leva! Hon är dum i huvudet! Denna kvinna förtjänar inte att kalla sig för mamma.
För ngt år sedan hade jag klart hållt med om detta. Men, efter hur jag mådde det första året efter min senaste graviditet, så kan jag inget annat säga än att jag förstår henne. Med detta säger jag INTE att det är rätt att ta livet av sitt eget barn, det jag säger är att jag vet hur fruktansvärt hemskt det är att må dåligt efter en graviditet/ förlossning. Och om man inte har ngn runt om sig som lyssnar, ingen som hjälper och stöttar, ingen som ser signalerna på hur man mår, ja då kan nog vem som helst till slut göra ngt drastiskt. Man ska låtsas vara glad och lycklig över att man har ett litet barn medans man inombords är helt svart... Att säga ett enda litet "hemskt" ord om sin nyfödda är icke accepterat i vårt samhälle, man klassas snabbt som grinig och vek.

Till slut lyckades jag ta mod till mig och be om hjälp innan jag bröt samman totalt och fick hjälp via BVC. Synd att denna mamman inte lyckades göra samma sak...

     

Jag vill klargöra att jag INTE håller med om kvinnans val, men om hon har med största sannolikhet varit mer vilsen än vad jag var, och jag förstår att hon gjorde det hon gjorde   

 

ida

6 augusti 2012 22:23

Håller med fullt ut, de dumma är att många inte vågar söka hjälp eftersom de tror att de blir klassade som dåliga föräldrar som känner som de känner eftersom det är de icke acceptabelt att säga ett hemskt ord om sin nyfödda och man förväntas vara lyckligast i världen.

http://hemmafruns.bloggplatsen.se

 

Martina

6 augusti 2012 22:51

Kan inte heller förstå hur man kan dömma på det viset. Då har man nog ingen aning om vad en depression kan orsaka i en människas sinne.... Att mamman dessutom överlevde medans barnet dog....Undrar om hon kommer komma igenom det....

http://ytterligare.blogspot.com

 

Mamma

7 augusti 2012 22:34

Det är hemskt när något sånt här händer, men .... ibland kan man se signaler om att någon inte mår bra, men ..... när man då frågar så kan man få till svar "att det är ingenting". Man är även kanske rädd för att "lägga sig i". Visst, det sägs ju att man skall hellre fråga en gång för mycket, men det kan vara svårt att veta hur man gör rätt. Sedan är ju vi kvinnor dumma mot oss själva, vi vill så mycket, vi vill vara duktiga, vi vill klara av att vara duktiga mammor/fruar, vi skäms för att be om hjälp, vi vill inte visa oss "svaga". Vi borde få ta time out ibland, vi borde "våga" be om hjälp, vi borde få bli omhändertagna av de vi alltid ställer upp för, vi borde bara få finnas till ibland!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det dags att lägga ner bloggen. Tyvärr... Men det finns inte tid eller energi till det längre. Träningen tar mkt av min tid på kvällarna efter att kidsen är i säng... Det finns så mkt annat som tar min energi, saker jag måste ta tag i...

Fick detta från Tobias. He cracks me up!! :-D :-D :-D ...

Facebook's minnes-funktion är rolig! :-D Nedan är från 2011, ett samtal mellan bröderna, då 5 och 1 år gamla :-) :-) :-) ...

Location: Triangelns tågstation, Malmö.