Idag är jag en väldigt förbannad och uppretad "lejonmamma"   då det gäller Tobias.
Smått irriterad efter morgonens utvecklingssamtal på skolan.

Min fråga är: ska man inte hjälpa istället för att stjälpa?!

Igår firade vi litta granna... 
Barnen fick glass. Tobs slukade sin i ett nafs... Robin kämpade på med sin enorma strutglass. "Stoooo gass" som han sa   

Jag blev hörd idag ;-) Björn gick med på en paus i fixandet och vi körde ner till hans parents framåt eftermiddagen.

Jag ville utanför huset, pallade inte vara hemma. För mkt som snurrar just nu, för mkt som ska fixas. För många nätter utan bra sömn... För mkt av mycket just nu.

Nope... nej... jag gillar inte när kunder ringer in och tror att jag inte har koll på vart jag ska koppla samtalet. 

Jag har ju "bara jobbat här i XX antal år" (dubbelsiffrigt antal år) och jag har jobbat på den avdelningen som han skulle kopplas till. Men kunden bara: "är du riktigt säker på att jag ska prata med den avdelningen? Det blir nog bättre om du kopplar mig till kundavd"  

WTF?!

Det är sjukt mkt att göra på jobb idag...

Hej då!

Man blir lite gladare av att titta på denna filuren.

Häromkvällen satt jag och kidsen och ritade... Jag är verkligen ingen höjdare på att rita    Däremot är jag en fena på att färglägga i målarböcker. Detta är dock inget som Robin tycker är så himla skoj, så jag fick försöka rita lite...  Jag vet inte om Robin ville förbättra mina "teckningar" men efter att jag hade försökt få till hans önskemål om en "pippi" så sa han:
"Keps" och ritade på fågelns huvud och sen sa han "skoooo" och ritade på fötterna   

Sen ritade han till de gröna bladen på min trädstam.

Jag tyckte att han lyckades riktigt bra!