ChicagoCam´s foton på Facebook

Jupps, min fotosida på Facebook är nu "sjösatt". Jag hoppas kunna nå ut till folk med denna sida så att jag får lite mer "kött på benen" och kanske även kan dra igång lite hobbyverksamhet gällande fotografering på mer allvarlig nivå.

Det största uppdraget jag hade kunnat få är att få fota ett bröllop! 

Jag har gjort Facebook-sidan offentligt vilket jag tror även innebär att man inte behöver vara medlem på sidan för att kunna "accessa" den.

Satt hos frissan igår och hon tipsade mig om en ny "dela-foto"-app som heter FOAP   

Så här beskrivs den online:
"Foap har en mobil app i vilken privatpersoner kan ladda upp bilder, vilka sedan erbjuds för försäljning till privata och professionella köpare på webben."

Fotona måste först bedömmas av 5 medlemmar på FOAP innan de publiceras och än så länge har jag fått de 5 bilder jag lagt in, godkända    

Nu ska jag bara se till att ladda upp fler bilder och kanske kanske får man sålt någon!

När man inte riktigt vet vad man ska köpa till en friend som fyller år, så kan man piffla ihop en surprise-burk   

Denna gav jag till Maria idag, lite smått å gott som hårband, nagellack, tuggummi och doftljus. Jag blev så nöjd och det blev Maria också. 

Ett litet tips   

I julklapp fick jag bl.a Magdalena Graaf´s bok "Mitt perfekta liv".
Efter att ha läst hennes bok "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" har jag helt ändrat uppfattningen om denna person. Från bimbo till stark tjej! Det tog mig 2 dagar, sen var den genombetad. Så "befriande" att läsa ärliga tankar och känslor från en kändis.
De ÄR minsann precis som vi "vanliga"    De stör sig också på att saker å ting inte plockas undan... de har också skit med pengar ibland... de tycker också att de är mindre snygga då de tittar i spegeln. 

Första meningen på baksidan av boken kändes bara SÅ rätt. Det är den frågan som man ställer sig ibland men inte vågar säga till någon annan. Man "får" inte tycka att det ibland är tråkigt att leka med sina barn. Då döms man ut direkt! Man ska vara den perfekta mamman som alltid har ett leende på läpparna, som älskar att laga mat till sina kids, som tar varje diskussion med lugn i rösten, som låter tvätthögen vara för att leka med Beyblade och bilar dagarna i ända... Man får inte se det som en lättnad att barnen nu äntligen börjar leka tillsammans så att man får en stund över att göra allt annat eller bara sitta i soffan i 5 minuter.

Men som hon skriver, att mörkertalet som faktiskt tycker att det kan vara tråkigt att leka med sina barn är störrre än vad man tror. Folk ger sken av att allt är guld och gröna skogar, regnbågar och enhörningar men innanför husets väggar är det nog minsann annat.

Ibland satte hon ord på oron som man själv går omkring med. Som säkert ALLA mammor har... 
Oron inför skolan... kompisar... intressen, flickor, uppförande m.m m.m

Jag är ibland hård på mig själv då det gäller mammaskapet. Och ja, det är som hon säger. Att vara mamma är att misslyckas ibland. Man vill så väl men det kan bli så fel.
Ibland avslutar jag dagen med en extra kram och ordet "förlåt". Och ibland avslutar Tobias "jobbiga dagar" likadant... DET är väl iallafall ett tecken på att jag (vi ) har lyckats?

Vad allt egentligen handlar om är att ja, föräldraskapet är jobbigt, skitjobbigt... men vad som än händer så älskar man sina kids över allt annat. 
Det är väl därför som jag varje kväll smyger in till kidsen, ligger där en stund bredvid dem då de sover och "tar in lugnet" de ger... det är därför jag ligger där med mitt fåniga leende då jag tittar på dem. Hur jobbigt och trist dagen än har varit...