Igår var det begravning av min morfar. 

En begravning som jag fasade för med tanke på hur jag reagerade under min farfar´s begravning för 2 år sedan...  Men denna gick över förväntan. Visst kom tårarna och det väldigt plötsligt och förvånande. Plötsligt rann de bara ner för mina kinder utan att jag egentligen kände något. Men jag koncenterade mig på tegelväggen bakom prästen och lyckades skärpa mig riktigt bra...